Den siste Friseglaren, Bände 1-2Hjerta, 1832 |
Im Buch
Ergebnisse 1-5 von 100
Seite 5
... Gustaf Wasa återgaf tankefriheten genom reformationen , och fäderneslandet blef räd- dadt . Det var dock svårt att ställa allt efter sakernas nya ordning , och många år förflö- to innan målet kunde upphinnas . Afkom- lingarne efter ...
... Gustaf Wasa återgaf tankefriheten genom reformationen , och fäderneslandet blef räd- dadt . Det var dock svårt att ställa allt efter sakernas nya ordning , och många år förflö- to innan målet kunde upphinnas . Afkom- lingarne efter ...
Seite 21
... åtkom- ma den delen af riddarens kropp , på hvil ken han önskade låta vederfaras första ver- kan af sin hämnd . I detta ögonblick an- lände Gustaf . Med ett hopp satt han på 1 vilddjurets rygg , och innan det hann att återdraga framdelen ...
... åtkom- ma den delen af riddarens kropp , på hvil ken han önskade låta vederfaras första ver- kan af sin hämnd . I detta ögonblick an- lände Gustaf . Med ett hopp satt han på 1 vilddjurets rygg , och innan det hann att återdraga framdelen ...
Seite 22
... Gustaf och blef vittne till dennes djerfva och kloka uppförande . Då riddaren åter kommit på benen , störtade han i Gustafs armar , och betraktade ho- nom en stund med stum hänryckning . Der- på vände han sig till presten med de or- den ...
... Gustaf och blef vittne till dennes djerfva och kloka uppförande . Då riddaren åter kommit på benen , störtade han i Gustafs armar , och betraktade ho- nom en stund med stum hänryckning . Der- på vände han sig till presten med de or- den ...
Seite 23
... Gustaf i framtiden skulle blifva en kyrkans trogne riddare . Såsom Luthersk prest vågade han ej minst öppet ; klandra den stränghet , hvilken hertig Karl utöfvade , under förevändning att bibehålla läran i dess renhet ; men de förmåner ...
... Gustaf i framtiden skulle blifva en kyrkans trogne riddare . Såsom Luthersk prest vågade han ej minst öppet ; klandra den stränghet , hvilken hertig Karl utöfvade , under förevändning att bibehålla läran i dess renhet ; men de förmåner ...
Seite 24
... Gustaf ställa sig under Sigismunds fanor . Detta gaf anledning till det samtal , hvars slut vi redan känna , och medan läsaren fått närmare underrättelser om familjen Stålhand , hafva de samtalande , förstärkte med en tredje person ...
... Gustaf ställa sig under Sigismunds fanor . Detta gaf anledning till det samtal , hvars slut vi redan känna , och medan läsaren fått närmare underrättelser om familjen Stålhand , hafva de samtalande , förstärkte med en tredje person ...
Häufige Begriffe und Wortgruppen
aftonen amiralen anlände basstämma befallning blef blifva blifvit blott bonden började Calmar derefter deremot derföre derom Derpå dervid detsamma dörren Eders edra ehuru Fahrensbec fienden frågade fången fått fältherren förr gamla gerna gifva gång hafva hand herre hertig Karl hertigens hjelp hjerta huru hvad hvarefter hvarföre hvarje hvarken hvars hvil hvilka hvilken hvilket hålla händer häst hörde junker Karl kongen konungen kära kära herre larne lefvande lemna Lennartsson ligen likväl lofvade lycka Lyckå låg långt låta länge Majestät Mellertid ning nåd Petter Polacken qvar riddare Arvid ridknekten ropade ryttare rätt sade saken Sigismund Siste Friseglaren sjelf skyndade slaget vid Stegeborg slottet slut snart staf Stegeborg Sten Banér stod striden stund ståthållaren svarade Gustaf såg tadt tjenare tjenst trupper tycktes venstra voro våga våra vägen vän Weiher åter återtog åtminstone äfven älskade Ändtligen öfrigt öfver öfversten ögon ögonblick
Beliebte Passagen
Seite 277 - What is a man, If his chief good and market of his time Be but to sleep and feed? a beast, no more. Sure he that made us with such large discourse, Looking before and after, gave us not That capability and god-like reason To fust in us unus'd.
Seite 140 - Gustaf honom åter om halsen, nedböjde honom öfver sitt uppstående lår, och gaf honom med flata handen ett ,slag på den högst liggande kroppsdelen, eller, hvad man på Svenska kallar , en stut.
Seite 38 - Han kommer hit allt h vad han hinner, men se det går ej så fort för fotfolket som för oss ryttare, ehuru de ej spara sålorna.