Den siste Friseglaren, Bände 1-2Hjerta, 1832 |
Im Buch
Ergebnisse 1-5 von 100
Seite 39
... Anna . Under den tid Gustaf och Anna gemen- samt uppfostrades , plägade deras gamla sköterska ofta , enligt sådant folks sed , lå- ta de begge barnen kalla hvarandra för fästman och fästmö ; och ehuru ingen i öf- rigt gjorde afseende på ...
... Anna . Under den tid Gustaf och Anna gemen- samt uppfostrades , plägade deras gamla sköterska ofta , enligt sådant folks sed , lå- ta de begge barnen kalla hvarandra för fästman och fästmö ; och ehuru ingen i öf- rigt gjorde afseende på ...
Seite 40
... der han tillbragt så mången ljuf stund i skötet af sina lyckliga drömmar . Att Anna skulle utgöra ett af de många ämnen , som genomforo hans fantasi , gissas lätt ; och ha . X ** stigt uppstod den tanken : det är ju ingen omöjlighet 40.
... der han tillbragt så mången ljuf stund i skötet af sina lyckliga drömmar . Att Anna skulle utgöra ett af de många ämnen , som genomforo hans fantasi , gissas lätt ; och ha . X ** stigt uppstod den tanken : det är ju ingen omöjlighet 40.
Seite 41
... Anna , jagade han som vi redan sagt sin häst åstad , utan att bekymra sig om det stackars djurets flåsande och ym- niga svettdroppar . Ändtligen förlorade den gamle Petter , hans medföljande ridknekt , tålamodet , och utbrast : " Es ...
... Anna , jagade han som vi redan sagt sin häst åstad , utan att bekymra sig om det stackars djurets flåsande och ym- niga svettdroppar . Ändtligen förlorade den gamle Petter , hans medföljande ridknekt , tålamodet , och utbrast : " Es ...
Seite 70
... Anna var väl icke det , som man i allmänhet förstår med ordet kärlek , ty han hade blott som barn sett henne ; men hon stod i hans minne såsom den skönaste och behagligaste varelse han kände , och hen- nes bild var lika sammanväfd med ...
... Anna var väl icke det , som man i allmänhet förstår med ordet kärlek , ty han hade blott som barn sett henne ; men hon stod i hans minne såsom den skönaste och behagligaste varelse han kände , och hen- nes bild var lika sammanväfd med ...
Seite 71
... Anna störta i sina ar- mar , såg nu ingen menniska komma emot sig , och stod en stund villrådig , antingen han borde skicka Petter åstad , för att på artigt vis höra om herrskapet vore hemma , ➡sjelf träda in utan vidare komplimen- t ...
... Anna störta i sina ar- mar , såg nu ingen menniska komma emot sig , och stod en stund villrådig , antingen han borde skicka Petter åstad , för att på artigt vis höra om herrskapet vore hemma , ➡sjelf träda in utan vidare komplimen- t ...
Häufige Begriffe und Wortgruppen
aftonen amiralen anlände basstämma befallning blef blifva blifvit blott bonden började Calmar derefter deremot derföre derom Derpå dervid detsamma dörren Eders edra ehuru Fahrensbec fienden frågade fången fått fältherren förr gamla gerna gifva gång hafva hand herre hertig Karl hertigens hjelp hjerta huru hvad hvarefter hvarföre hvarje hvarken hvars hvil hvilka hvilken hvilket hålla händer häst hörde junker Karl kongen konungen kära kära herre larne lefvande lemna Lennartsson ligen likväl lofvade lycka Lyckå låg långt låta länge Majestät Mellertid ning nåd Petter Polacken qvar riddare Arvid ridknekten ropade ryttare rätt sade saken Sigismund Siste Friseglaren sjelf skyndade slaget vid Stegeborg slottet slut snart staf Stegeborg Sten Banér stod striden stund ståthållaren svarade Gustaf såg tadt tjenare tjenst trupper tycktes venstra voro våga våra vägen vän Weiher åter återtog åtminstone äfven älskade Ändtligen öfrigt öfver öfversten ögon ögonblick
Beliebte Passagen
Seite 277 - What is a man, If his chief good and market of his time Be but to sleep and feed? a beast, no more. Sure he that made us with such large discourse, Looking before and after, gave us not That capability and god-like reason To fust in us unus'd.
Seite 140 - Gustaf honom åter om halsen, nedböjde honom öfver sitt uppstående lår, och gaf honom med flata handen ett ,slag på den högst liggande kroppsdelen, eller, hvad man på Svenska kallar , en stut.
Seite 38 - Han kommer hit allt h vad han hinner, men se det går ej så fort för fotfolket som för oss ryttare, ehuru de ej spara sålorna.